Gubböjarstång funkar även för tanter med trasiga axlar

Ponera att en har råkat anmäla sig till ett lopp som är av betydande längd och med ett beaktansvärt antal höjdmetrar. Det skulle då vara av största vikt att ha så starka ben som det bara går att få till på de dryga sju månader en har på sig att träna. Tänk om samma person har en axel som är i aningen för dåligt skick för att kunna hålla i en vanlig stång när det ska knäböjas. Då är det tur att den personen tränar på Dalarö Gym för där har vi en gubböjarstång som gör att man inte behöver trycka ihop axeln i den onda vinkeln när man håller i stången. Värt att notera är dock snedheten i ekipaget som beror på att det finns artros i AC-leden (google is your friend) på vänster sida och stångens framgrejer/handtag ligger direkt på den leden vilket var lite oskönt så då lyfter jag tydligen upp stången lite på den sidan. Man skulle kunna diskutera huruvida knäböj är en bra övning när man, oavsett anledning, inte kan göra den ordentligt och rakt. Men det är en annan diskussion som jag inte hinner ha nu. Knäböj stod på schemat punkt.

Lämna ett svar

Stäng meny