Innan Stefan och Daniel åkte hem bestämde vi att det blir en tredje workshop innan sommaren, datum kommer inom kort. Och den gången kommer vi definitivt ha godis till deltagarna också, enligt önskemål under dagen. Att jag inte tänkt på det, Karamellkungen är ju det bästa jag vet!
Hörde också att det bildats en liten träningsgrupp efter idag, fasen så skoj! Träningssällskap är både roligt och utvecklande.
För fru Gransten stod det 60min lätt distanslöpning på schemat idag. 06.24 stod vovven och jag på gatan redo att lufsa. Lätt ska vara lätt, ibland kan det vara svårt att hålla sig till lätt. Har man ingen pulsklocka som talar om när man går för hårt så brukar jag ringa en kompis och prata mig genom passet. Under lätta pass får man inte flåsa som en kolsjuk mops. Det är fan omöjligt att prata i telefon och springa för fort för då går det inte att prata due to syrebrist. Ja och så får man tid till att skvallra av sig. Och ni vet ju vad Anders Hansen säger om skvaller – we need it for our överlevnad. Eller ja, han kan ha sagt att det är en överlevnadsinstinkt att skvallra snarare än att vi behövde det. Men man kan alltid förbättra en bra historia.